Jag hinner inte med!

Hej alla fina människor!

Som rubriken,  jag hinner inte med! Alltså jag förstår inte vad tiden rusar förbi . Trots jag är hemma sjukskriven på heltid så känns dagarna så korta 😂 Sen sist jag skrev här på bloggen så har det hänt så fruktansvärt mycket i mitt liv! 

Cellgifterna som jag då fick i somras,  fick vi avbryta med.  Då de tyvärr inte gav nån effekt alls längre , de bröt dessvärre ner min kropp nåt så fruktansvärt så jag fick infektioner blev väldigt sjuk ett antal gånger . Så jag har legat på sjukhus väldigt mkt pga dom . Jag var glad iaf att v29 Dansbandsveckan som för mig är heligt så var jag "frisk så jag orkade med hela veckan.  Men när jag åkte hem på fredagen för att begrava min älskade Farmor började jag känna mig klen . Jag åkte raka vägen hem efter begravningen och somnade. Vaknade efter 4tim å insåg jag hade 40!! Grader i feber.  Det blev ilfart till Karlstad in på avd 14 . Där tog de alla sorters prover och jag började kräkas å kraftig diarré.  Jag fick inte behålla nåt varken framåt eller bakåt . Jag har fortfarande inge minne av den helgen, minns att läkarn kommer in på söndag em å säger faen Linda det här är inge bra dina värden är sjukt dåliga och inga prover ser bra ut . Dom och jag trodde verkligen att Nu var slutet nära och att jag skulle dö! De gav mig antibiotika i mängder , näringsdropp & mat i dropp . Efter några dagar fick vi äntligen svar på vad det var frågan om. Det var alltså bakterien clostridium som hade kommit i tarmarna efter all antibiotika jag hade fått under sommarn . Den bakterien kommer om man får alldeles för mkt antibiotika å till sist slår den ut hela tarmfunktionen.  Så två dar efter med den rätta medicinen började jag komma tillbax till mitt gamla jag.   Där å då bestämdes det inga mer cellgifter.  TACK å LOV för det.  

Men nu var ju frågan,  vad hur gör vi nu? Det blev några veckors andrum från all sorters behandling och mediciner.  Efter att läkarna hade diskuterat mig än en gång på konferens mä Uppsala , beslutades det att jag skulle få börja med en antihormonell behandling. Faslodex , som jag får i sprutor i varerda skinka. Å fy jädrar vad ont de gör kan jag säga! De sprutar alltså in nån sörja likt sirap direkt in i skinkmuskeln . Så efteråt känns de som man fått två extra skinkor.  Men vet ni Jag har nu fått totalt 3 såna behandlingar och det vi vet idag är att cancern står stilla och att cancervärdet sjunkit 🙏  Alltså förstår ni min LYCKA om detta verkligen biter å fungerar som vi vill . 
Sista november är det dax för en röngten för att göra en noggrann bedömning.  

Annars då i livet mitt, ja jag mår hyffsat bra hela tiden . Magen kan krångla rejält ibland ömmar å sväller.  Men oftast går det över med Alvedon morfin å vila .  För några veckor sen skulle jag ha rest till Norge på en STOR dansgala där de tar in 12000pers . Men Tyvärr fick jag tillbringa min helg på avd 14 , fick åka in med ambulans då jag fick sån kraftig plötslig smärta i höger skinka! Kan inte beskriva smärtan men den var lika hög å extrem som den gången jag åkte in med stopp från njuren.  Jag spydde av smärtan som tur hade jag ringt upp mamma så hon var hos mig när smärtan blev som högst. Så hon fick ringa ambulansen  . Å wow vad skönt det var när de satte in nålen i min venport och gav mig massa morfin + muskelavslappnande.  Då lyckades jag till och med somna till på vägen ner till Karlstad.  Väl nere på avd gjorde de röngten å en massa prover  men vi fann inget riktigt vart de va fel. Men vi dom tror att det är såhär,  att mina tumörer i magen ibland trycker sig bakåt mot min svanskota där alla nerver. Då lyckades de helt enkelt ta nerverna ner mot skinkan å höger ben.  Efter morfin å muskelavslappnande så försvann smärtan efter två dar.  Å om den smärtan kommer ifrån det vet ingen . Så jag håller tummarna att jag aldrig mer ska få behöva uppleva den igen 🙏  . 

Men nu vill jag berätta något riktigt Kul och spännande för er!  Lilla Jag ska få medverka på cancergalan i januari!  Jag är så glad och tacksam för det! Att jag ska få visa folk att man kan faktiskt leva trots obotlig cancer.  Jag hoppas med detta jag kan inspirera och ge positiv energi till andra drabbade att ge inte upp och livet tar inte slut bara för du får ett besked om cancer. . 


Så här var en stor uppdatering från mig , som en del av er vet så är jag mer aktiv på Instagram & Facebook.  Men jag ska försöka få mig tiden att skriva några rader här oxå mellan varven. 

Ta hand om er! ❤

Å kom ihåg , Njut av livet när du kan,  ja låt det bli din refräng 🎶